054-18 28 88

Brottsofferjourens pod!

Brottsofferjouren Värmlands podcast handlar om brottsofferjourens arbete och uppdrag, brottsoffers situation och rättsprocessen.

 

Brottsofferjouren Värmlands podcast handlar om brottsofferjourens arbete och uppdrag, brottsoffers situation och rättsprocessen. Vi tar upp aktuella händelser som rör vår verksamhet, brottsutsatta, vittnen och anhöriga.

https://brottsofferjouren.podbean.com/

 

Sammanfattning av avsnitt: Smärtsam närhet

Ska jag leva eller ska jag dö

Samtal med Eva Wassén Eriksson, Författare till boken ”Smärtsam närhet – en bok om våld i nära relation”.  I det här avsnittet pratar vi om mäns våld mot kvinnor och hur barn som upplever våld påverkas.

En av 4 kvinnor har varit utsatt för våld i nära relation

23% unga kvinnor mellan 16–24 år och 13% killar har varit utsatta för våld i en nära relation

Eva säger att det som är skrämmande är att det är ett stort mörkertal. Många vill inte berätta för någon att man har blivit utsatt för våld.

Vad är det som gör att man upplever att det inte händer något inom det här området. Förebyggande arbete eller att man inte ser resultat av arbete som görs.

Eva säger: När det gäller unga har vissa saker blivit normaliserat. Att man ser det som en del i sin vardag, att man blir utsatt på olika sätt. Man är rädd för att anmäla

Barn är utsatta på ett helt annat sätt. Dom är hänvisade till förövaren. Man ser mamma bli slagen och vad ska man göra. Det är inte mycket ett litet barn kan göra. Det sätter spår.

Det behöver bli verkstad.

Man kan få fler att anmälan.

Att man säger ifrån.

Att man har ett annat språkbruk.

Alla har en skyldighet att anmäla när barn far illa. Som vuxna har vi ansvar. Den som anmäler behöver inte fundera på vad som händer sen utan man ska ta sin egen oro på allvar. Eva beskriver våld i nära relation så här: Det är en kombination av olika handlingar, det är inte bara en sak utan en kedja av handlingar, som kan ta sig fysiska och psykiska uttryck.

Det fysiska våldet kan bestå att knytnävslag, stryptag eller brännskador, det synliga. Det psykiska våldet är den värsta delen kan vara socialkontroll trakasserier, även husdjur kan hotas. I det sexuella våldet kan ingå att man måste titta på porrfilm, sexuellt påtvingade handlingar eller ett kränkande språk. Ekonomiskt/materiellt våld kan vara att man inte har tillåtelse att ha ett eget bankkort eller tvingats skriva handlingar för att ta lån. Det gör att kvinna blir hänvisad till förövaren och kan inte ta sig ur situationen. Det gör att det blir svårare att lämna och blir då ett kvarhållande faktor.

Funktionshinderrelaterade våld är när man riktar sig mot funktionsnedsättningen, att ta ut batterierna ur hörapparaten eller flyttar rullatorn.

Försummelse är något man pratar för lite om, gäller äldre som får för lite eller för mycket medicin eller för lite mat. När det gäller barn och försummelse har man inte berört speciellt mycket. Det kan vara att barn inte får hela och rena kläder.

Det digitala våldet har kommit på senare tid. Att bli kontrollerad på mobilen, man kan lägga in appar som gör att man blir begränsad i sin rörelsefrihet.

 

Här kan du läsa en sammanfattning av avsnitt: Vittnesstöd – lugn och trygg

Eva Aronsson är Vittnesstödssamordnare på Brottsofferjouren Värmland berättar:  Vittnesstöd startade 1984 i Södertälje. Idén kommer från England och kallas ”witness Support”. I Sverige används begreppet Vittnesstöd. Syftet var att trygga vittnen och andra som ska delta på en rättegång. Senare fick Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten i uppdrag av regeringen att bedriva verksamheten på alla Tingsrätten och Hovrätten i landet. Uppdraget utförs av Brottsofferjouren i majoriteten av domstolarna. Viktigt var att stödet utförs ideellt.

Den som är vittnesstöd har genomgått en grundutbildning, en praktikperiod och en säkerhetsutbildning.  Som vittnesstöd finns du på Tingsrätten i Karlstad och tar emot alla som kommer dit. Vittnesstöd hjälper till och berättar om det praktiska kring en förhandling och hur det går till.

Det kan vara en oro inför en rättegång. Du som fått kallelse och är orolig kan få komma på studiebesök. Du kan även få sitta i ett samtalsrum i lugn och ro innan rättegången börjar och under pauser.

Hur får man information om vittnesstöd: Domstolshandläggare skickar med ett informationskort i kallelsen till en rättegång. Du kan kontakta Brottsofferjouren och får då om du vill komma på studiebesök. Du går igenom en säkerhetskontroll och tar hissen eller trapporna till våning 4.

Hur ser det ut då en vanlig dag? Eva Aronsson berättar: det är tyst och lugnt. Nästan alla förhandlingar startar kl. 9 och så då kan det vara ruschigt. Det är 12 salar så det är åklagare, advokater och personer som ska vara med på rättegångar. Även press kan vara på plats.  När klockan är 9 så är det tomt. Ska man vittna och kommer senare är det oftast lugnt.

Många är förvånade över lugnet både i och utan för salen.

Vilka är do vanligaste frågorna du får? Vittnen undra varför de måste komma för att de redan har berättat i polisförhöret. Domaren och nämndemännen vet ingenting i förväg, de kan ha läst stämningsansökan. Här är det omedelbarhetsprincipen som gäller vilket innebär att domen lägga utifrån det som sägs och visas under rättegången.  

Många är oroliga över att de inte kommer ihåg. Det viktigaste är att man berättar att man inte kommer ihåg. På frågan om man får ha med sig anteckningar säger Eva, att de helst vill att man som vittne pratar fritt.  Blir du kallad som vittne måste du komma eftersom vi har vittnesplikt i Sverige.  Är du kallad som vittne och är orolig kan du alltid prata med åklagaren innan rättegången.

Personer som har fått vittnesstöd känner sig lugna och trygga inför en förhandling. Vittnesstöd finns med innan, under och efter en förhandling. Är du orolig kan du alltid ringa till Brottsofferjouren.

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.